Riktigt vackert och mycket sorgligt! Ett "West Side Story on Ice" där gängbråken bryts av med kärleksfulla scener mellan Tony och Maria (motsvarigheten till Romeo och Julia). Imponerande solistinslag av Anja och Ines respektive Ronja och Gustav. Solistinslag som blandas med stora scener med många synkroniserade åkare. De kända Leonard Bernstein-melodierna avlöser varandra i ett högt tempo.
Valeri och Nathalie har gjort ett imponerande jobb att hitta fram till den rätta balansen mellan de olika scenerna. Att passa in de olika gruppernas förmågor på ett naturligt sätt i handlingen. Att kanske blanda solistinslag med åkare från yngre grupper så de förstärker varandra. Både utnyttjande av singel- och teamkunskaper. Och i ett högt tempo där hela föreställningen körs utan ett avbrott. Där det händer saker på isen hela tiden. Och ibland fler saker parallellt. Med coola HV71 juniorkillar som genomför en egen kraftfull scen. Sen sex av HV71-killarna som även tar utmaningen med paråkning. Och tillslut det tragiska slutet. Det här blev riktigt bra. Att vi år har möjligheten att använda oss av en mer påkostad ljussättning är ett rejält lyft. Känns nu riktigt bra att på tisdag kunna bjuda 6200 barn och ungdomar på denna uppvisning.
Uppemot tjugofem gamla konståkare från JSK fanns också på läktarna. Ulrika Sallenhag (Torstensson) har lagt ner ett stort jobb på kontakta sina träningskompisar från Jönköping och peppat dem att komma hem till vår isshow. Detta eftersom JSK firar 50 år just detta år. Så nu fanns jätteduktiga åkare från åren 1968-2000 i hallen. Och de flesta av dem har var sin paraduniform i garderoben från tidigare isshower. Många av dem har fortsatt med konståkning som tränare och klubbledare runt om i Sverige.
Foto: J.Nilsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar